Ovant men okej

Då är flytten avklarad. Det gick bra i lördags. Hugo hjälpte till och bära och han njöt av och få allas uppmärksamhet. Det kändes lite tomt när det bara blev jag och Hugo kvar. Ångesten gjorde sig påmind direkt. Men jag är glad jag hade Hugo, annars hade det nog känts ännu värre. Söndagen var med ganska jobbig med mycket ångest. Men Hugo lekte fint, men jag var ingen bra mamma. Men det får vara så. Hugo verka ändå nöjd med livet.

Han har somnat i sin nya säng båda nätterna, men kommit in till mig strax efter midnatt. Vilket gjort han sovit som en stock, man jag sovit som en kratta. Både för det är mycket i huvudet och för han sparkar till mig, eller lägger sig nära. Alltid haft svårt och samsova. Men för det mesta sover han hela nätter, men nu när allt är nytt får man räkna med att det blir så.

Igår lämna jag honom på förskolan. Och oj vad mitt hjärta gick sönder då. Att säga hejdå då var svårt, men jag höll det inom mig tills jag satte mig i bilen, då brast det och oj vad jag grät.  Kom till jobbet och grät ännu mer. Igår var jag riktigt låg och jag fasa för gå hem. Jag var glad för jobba till 17. Men när jag väl kom hem, så kändes det ändå rätt okej. Jag prata lite med far, åt, titta på tv och svara på lite kommentarer och  avsluta med och se en film.

Inatt har jag sovit som en stock, så idag har jag varit piggare och mått bättre. Idag känns det okej och vara själv.  Det är ovant men okej. Det kommer ta tid och vänja sig och vid att inte träffa Hugo alltid. Men det känns ändå okej. Och imorgon efter jobbet hämtar jag hem min lilla prins.

Denna vyn hade jag i morse från mitt vardagsrum20181106_070202

21 reaktioner på ”Ovant men okej

  1. Visst är separationen en stor omställning för både dig och Hugo. Konstigt vore det väl annars. Det kommer säkert ta några veckor tills alla har vant sig, även Erik.

    Du kan kanske bära tillbaka Hugo till hans egen säng när han har somnat, eller ”putta” honom ifrån dig när han andas djupt.

    Nu har du ju lämnat Hugo på dagis i flera år. Så vad är skillnaden nu? Det är ju antingen du eller Erik som hämtar honom, å då är Hugo i goda händer både hos dig och Erik. Det vet du ju. En trygghet enligt mig. Men då jag inte har några barn så ska jag nog helst ”hålla käften” 😉

    Utsikten från ditt vardagsrum är ju magnifik! Gläds åt den varje dag, speciellt sen när det blir vår och sommar!

    Gilla

  2. åh 😦 jag tänker på dej nu, hur tomt det är för dej, jag minns första helgen jag var utan min son, jag kunde inte sova utan var ute och gick runt i stan ända fram på småtimmarna….
    kram

    Ibland är det så svårt att komma iväg på teater och sånt, men ibland är man iväg jätteofta…det är bra att Maria också gillar dessa saker, då blir det lite olika från gång till gång som tar initiativet
    du får föröka hitta något att komma iväg på när Hugo är hos Eric.

    Gilla

  3. Det blir bättre, även om det är svårt.
    Du klarar detta… bryt ihop och kom igen.

    Det är nog lättare för Hugo då han är så liten,
    men även för honom en förändring.
    Bra att han sover… jag tror det är et gott tecken.

    Gilla

  4. usch ja jag minns oxå första gången jag lämnade sonen på dagis.. Fy va hemskt de va, gjorde så ont, grät som ett litet barn, kände mig helt krossad.

    De e så för dem flesta föräldrarna faktiskt. De brukar oxå gå bättre och bättre för var dag.
    skönt att du fått sova bättre nu 😀

    Gilla

  5. men barnen med måse man alltid ”skärpa sej 2 o d börjar gå lättare sen kommer det ju kännas ovant ett tag med allting men ja så är de o skickar lycka till kramar

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s